Läxläsning och tid för alla

Det finns såklart stunder man funderar på hur tusan man fick för sig att komma på, idéen om att skaffa många barn.
Sådana stunder kommer ganska ofta när det blir tid/stund för läxläsning. Det minsta skolbarnet räknar + och - , medans 15-åringen läser om franska revolutionen och 16-åringen vill ha hjälp med matte gymnasienivå B. Alla vill ha hjälp samtidigt och alla blir tjuriga om inte de får hjälp först.....alla vill bli klara så fort de kan för att hinna med kompisarna, såklart.

Jag har dock försökt eliminera dessa stunder till väldigt få i vår vardag. Visst kan det gapas här, men det handlar sällan om just läxor.
Lösningen blev att låta den "lilla" läsa läxor tidig em 2 ggr i veckan, och de andra (om de behöver hjälp) får den efter de minstas sänggående. Alla är medvetna om reglerna och följer man dem, så blir det heller inget tjafs. Han, den "lille" kommer hem direkt efter mellis på fritids 2 ggr i veckan, då passar vi också på att ha vår tid tillsammans, då vi hinner prata lite om vad som hänt och kommer att hända det närmsta. Igår satt vi och skrev önskelista till tomten tex, lite mysfaktor på läxläsningen med andra ord.

De stora kommer ofta och sätter sig i soffan eller vid köksbordet om de vill något, precis som jag och pappan sätter oss på deras sängkant och pratar lite ibland. Det behöver inte vara svårare än så faktiskt.
De minsta ,i mitt fall 4 och 5 år får automatiskt sin tid vid tex bad, bokläsning och att de ofta sitter med mig i köket och ritar, och då pratas det friskt. Sedan är det ju också det faktumet att de fortfarande med jämna mellanrum tyvärr blir sjuka, men fördelen där är ju att man är ensam hemma med mamma......de har börjat inse det nu. Ibland kan de komma och fråga om de är varma, om det är lämpligt med en temp. "Tempen" brukar oftast ge med sig med lite pussar, knäsittning och små hemlisar viskade i örat.
Lägger man ifrån sig det man håller på med, när en sådant här tillfälle uppstår, och tar sig tiden, får man mångfallt igen. Det är min övertygelse.

Det samma gäller såklart även ett telesamtal sent en fredag eller lördagkväll från tonåringen, självklart lite beroende på vad tonåringen har att säga. En fråga om att vara ute längre eller sova över eller mer - Vad gör du,mamma? eller -Finns det något gott hemma?, de 2 sistnämnda är helt klart en signal om att en pratstund behövs i ett eller annat viktigt ämne. Ger man dem tid precis då, får man tusen åter.

De små korta stunderna gör det hela, jag tycker nog inte att jag spenderar mindre tid med mina barn en och en, än en 2-barnsmamma gör helt enkelt.